Varför blogga om sin träning. För att motivera andra, blicka
tillbaka på vad man själv gjort och få input på det man gör från likasinnade
löpare och folk som gillar träna.
Jag är egentligen ingen träningsgalning i grunden. Man kan
väl säga att jag varit rätt lat och inte tränat så mycket i mitt liv.
När jag var liten tränade jag Judo och höll på med det fram
till jag var 15 år, sedan slutade jag av någon obegriplig anledning.
Några år senare började jag lira innebandy, vilket jag
tyckte var sjukt kul, men eftersom jag var lite sen på att börja, och kanske
inte har den bästa bollkänslan, så platsade jag inte riktigt i laget och
slutade.
Jag provade köra styrketräning några gånger men tappade
inspiration då jag inte kände att jag hade någon att dela mitt intresse med.
Att dela intresse med andra skapar motivation och man kan peppa varandra och
utveckla varandras träning.
Squash var en rolig grej jag körde ett tag, men då jag
flyttade från Malmö så blev det lite långt för att köra för att spela. Synd för
det var väldigt roligt att spela.
Efter vi fått vårt första barn lyckades vi engagera lite
folk, från vår föräldragrupp och vänner, att spela innebandy i den lilla
sporthallen i vår lilla by. Det fungerade bra ett tag men sen rann engagemanget
ut i sanden.
Jag försökte då utveckla min kondis och hälsa genom att
börja löpa. Hittade ett program som säkert många av er känner till, C25K.
Fungerade bra och jag kom igång bra, men sen började knäet strula och jag la
ner löpningen några månader för att vila bort det onda knäet. Men när jag återupptog
löpningen några månader senare så kom knäet tillbaka. Jag la då mina skor på
hyllan och tappade lusten för löpning.
På jobbet fick jag tipset om ett gäng motionärer som spelade
innebandy inte så långt ifrån byn jag bor i. Precis det jag letat efter, så jag
åkte dit och spelade. Roligt med folk i olika åldrar och olika duktiga. Med
detta gäng spelar jag fortfarande. Detta ser jag som mitt lilla intervallpass.
Frågan man ställer sig är varför jag nu hänger på jogg.se.
Det kommer jag berätta i ett senare inlägg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar