Att få ordning på ett löparknä.

Mina problem med löparknä har satt käppar i hjulen för min träning förut, men denna gång hade jag varit kontakt med en naprapat som jag visste kunde hjälpa mig.
 
Det problem jag fått har varit en strålande smarta från utsidan av knäet som gick ner mot foten. Känningarna uppkom till största del på träning, tills en fredag då jag skulle hem från jobbet. Jag skulle precis vända mig för att öppna dörren och gå hem då jag vred till benet på ett konstigt vis, vilket framkallade samma smärta jag haft under löprundorna fast nu konstant. Det blev än lätt haltande gång då jag skulle handla lite snabbt innan jag hämtade barnen.
 
Jag bokade in en tid hos naprapaten och en vecka senare fick jag tid. Väl där fick jag förklara mina besvär sen blev det lite knådande och kännande på musklerna. Jag fick förklarat för mig att det var musklerna som växt snabbt då jag kommit igång med regelbunden träning. Muskelfästena tar längre tid att vänja vilket innebär att stretching blir extremt viktigt för att motverka smärta. Men just den strålande smärtan på utsidan av knäet berodde på att lårmuskeln inte blivit ordentligt stretchad vilket bidrog till att senan som löper på utsidan av knäet stramade åt och tryckte mot knäleden och en bakomliggande nerv, vilket bidrog till den strålande smärtan ner mot foten.

Ordination blev massagerulle/foamroller. Dock fungerade lika bra med ett vanligt rör av något slag eller bara något hårt runt föremål (flaska, kavel etc.). Naprapaten komentar var att kunde massera ut spänningarna i mina ben, men då skulle jag inte kunna gå på en vecka.
 
Så efter lite sökande hittade jag en prisvärd foamroller på Rusta. Sen hem och börja rulla. Främst på sidan från knä ända upp till höften, och när jag kände en knuta i muskeln stannade jag kvar där och rullade över knutan till smärtan blev för intensiv. Bara efter ett fåtal gånger så hade besväret försvunnit och jag hade ett perfekt redskap för att stretcha. Foamrollern funka fint även för att stretcha övriga muskler i benen.

Ett varningens finger, jag körde foamrollern på parkett och det verkade som den lämnade ifrån sig ett skikt som gjorde golvet extremt halt. Resultat blev lillgrabben gjorde en dundervurpa, så var aktsamma. Nästa steg blir att köpa den lite mer aggresiva varianten med lite större dubbar, för mer djupgående stretching.

 

Musik på löprundan. Vilken är er favorit?

Vilken musik gillar du ha lurarna på löprundan?

Jag föredrar upptempo musik, som bär mig fram med sina beats och slingor. Följ min spellista på Spotify och kom gärna med förslag om ni tycker det finns något som saknas eller passar.

En bra låt för mig är den så får mina fötter att sväva trots dom är tunga som cement och pressar ut dom där sista krafterna som egentligen inte finns.

Min spellista hittar ni här, mestadels bestående av trance och house i olika former.

Finalloppet Skatås 10 km, Tjärnrundan.

Jag blev tillfrågad av min sambos bror om jag ville hänga med på Finalloppet. Tävlingssugen som jag var anmälde jag mig till loppet. Vi kunde ju kombinera ett släktbesök uppe i Göteborg med lite motionslopp. Blev lite avskräckt då jag hörde att för två år sedan hade banan varit så vattensjuk att man fått starta på en fotbollsplan med massa vatten och på vissa delar av banan så hade det varit bättre att springa i ett intilliggande vattendrag för där var fästet bättre än på den leriga banan. Detta fick mig att åka och köpa mig ett par trailskor. Egentligen behövde jag inte dessa enbart för loppet utan också för att ha då jag springer på Järavallen där det är mycket rötter och ojämnheter på stigarna. Valet föll på ett par Inov-8 Trailroc 245, som satt som gjutna på fötterna och kändes bekväma.

Blev upphämtad tidigt på morgonen för vi ville få parkering och tillgång till motionscentrums omklädningsrum. Vi hade hört att det var många som anmält sig så vi tog det säkra före det osäkra. När vi kom upp till Skatås var parkeringen tom och det fanns gott om plats i omklädningsrummet. Slängde in väska i ett skåp och satte oss i kafeterian och tog en kaffe och en chokladboll. Lite energiboost behövde man allt. 

Efter fikat gled vi ner på tävlingsområdet för att hämta nummerlappar och kolla runt i de olika tälten med utställare. Fastnade vid ett tält där vi fick testa tabletter med rödbetsextrakt i. Det sades att forskning visat att detta preparat skulle förbättra syreupptagningsförmågan och minska bildningen av mjölksyra. Värt att testa, tydligen skulle 3-4 tabletter innan tävling visa effekt men optimalt skulle man ta tabletterna under en vecka innan tävling. Beet Speed heter tabletterna, och om de gjorde någon skillnad är svårt att säga.

Sen dags för ombyte inför loppet. Skönt med omklädningsrum måste jag säga. Sen ner till tävlingsområdet för att värma upp lite innan start. Jag hade anmält mig till startgrupp <51 min baserat på min jag vet jag klarat milen under 50 min. Det jag inte tagit hänsyn till var att detta lopp var betydligt mer kuperat än de sträckor jag klarat milen under 50 min. Jag ställde mig därför lite längre bak i statfältet med målsättningen att ta mig i mål på 50-55 min. Hade fått rådet att hålla tillbaka i början eftersom det var mycket stigning där.

Starskottet gick och jag började jogga lätt. Lite trångt var det i början, och jag höll på att göra en vurpa då en löpare valde att byta linje att tvärade precis framför mig. Kollade på klockan som visade ett tempo på 4:50 min/km, och det kändes bra. Lite svårt att släppa efter i de första nedförsbackarna på grund av trängsel, men jag lyckade hjälpligt så benen fick sin ”vila”. Precis som jag hade blivit varnad om så kände jag av det tuffa första partiet redan efter 3 km. Tankarna började snurra hur faskiken jag skulle fixa hela loppet. På 3,5 km kom vätskekontroll och jag lyckades få i mig lite ny energi och vätska. Jag fortsatte tuffa på genom skogstigar och grusvägar. Rätt lerigt på sina ställen, men jag dundrade igenom istället för att trippa runt som vissa andra gjorde. Rolig omväxlande bana måste jag erkänna. Tittade på klockan och såg mitt medeltempo låg strax över 5:00 min/km. Då växte hornen och jag beslutade mig för att klar loppet under 50 minuter.

Ny vätskekontroll på 7,5 km, bra med två vätskekontroller, för den energin behövde jag i alla fall. Backe upp och backe ner. Snart börja man höra speakern från målområdet. Nu var det inte långt kvar. Kollade klockan och distansen visade 9,6 km. Kroppen var riktig seg. Kom upp på fotbollsplanen loppet började på. Blött mjukt gräs sög ordentligt i benen. Kämpade på och hittade någonstans en energi att spurta mig i mål den sista sträckan. Kom inte riktigt ihåg men jag lyckades nog springa förbi några löpare där. Väl inne i mål var jag tvungen att sätt mig, för det fanns ingen energi kvar just då. Kollade klockan 49:56 minuter (min runda). Jag hade klarat det, men jag vågade inte riktigt ta ut något i förskott. Men jag vet att jag startat klockan innan jag passerade startlinjen och att det var nettotid som räknades. Efter lite återhämtning lyckade jag ta mig upp för att hämta lite dryck. Kom fram en annan löpare och klappade mig på axeln och sa ”Snygg slutspurt där!”. Det kändes fint och värmde gott. Fick i mig lite dryck och fick kämpa lite mot ett tilltagande. Illamående. Det la sig något men min mage kände inte riktigt för mat på en stund. Officiell tid blev 49:46 minuter. Det är jag helt klart med.

Börjar bli lite långrandigt nu men slutklämmen får bli, mycket roligt lopp som jag gärna deltar i fler gånger. Och att springa på små stigar i skogen väckte absolut mitt intresse och gav mersmak. Kommer hålla ögonen öppna för liknande lopp.